Arkiv

Posts Tagged ‘spel’

Mitt ögonblick i rymden

2009/09/01 1 kommentar

I söndags hade vi brädspelsafton. Det valda spelet var Battlestar Galactica – The Boardgame eftersom både jag och min sambo är stora BS:G-fans och han hade läst & hört att spelet skulle vara riktigt bra.

Basstjärnor bör man skjuta ner så fort man kan.

Basstjärnor bör man skjuta ner så fort man kan.

Vi var sju pers, varav två spelade ihop eftersom man bara kunde vara sex spelare; och eftersom det var första gången vi körde var det ganska segt i starten. Men ungefär halvvägs började spelet ta fart. Då man hoppat 4 distanser (efter 8 + 1 distans vinner människorna) delas nya lojalitetskort ut, vilket  innebar att då tidigare ingen trott sig vara cylon, var nu plötsligt två personer cyloner. Men vi visste inte säkert vilka. Vem kunde man lita på? En mer äkta BS:G-känsla infann sig i och med den krypande paranoian.

När Jonas/Cecilia, i egenskap av Gaius Baltar, anklagade mig för att vara cylon och slängde mig i fängelse blev de givetvis starkt misstänkta, av i i alla fall mig, som visste att jag var människa, för att själva vara cylon. Men det fanns en till där ute. Från finkan har man inte lika mycket handlingsutrymme, men en möjlighet jag ofta hade var att spela ett kort som gav en annan karaktär två tillfällen att göra handlingar, actions.

Det var under min tid i finkan då jag verkligen sattes på prov. Alfred, som hade betett sig ganska suspekt under hela spelet, lovade att om han fick de två handlingarna skulle han laga vår hangar, som var strategiskt mycket viktig. Tommy som Admiral Adama kunde inte laga hangaren, bara göra något halvbra, men kändes mer uppenbart människa.

Skulle du lita på den här mannen?

Skulle du lita på den här mannen?

Kunde jag lita på Alfred? Om han var cylon, hur mycket skada kunde han ställa till med? Igen, om han var cylon och ställde till skada skulle han ju åtminstone avslöja sig som sådan. Jag drog till minnes en replikutväxling från tv-serien mellan piloten Sharon och Adama:

Sharon: How do you know? I mean, how do you really know that you can trust me?
Adama: I don’t. That’s what trust is.

Jag valde att lita på Alfred. Och det var verkligen ett val. En halv sekund flög tanken genom mitt huvud: vad för slags person är jag, och vill jag vara? Det kändes lite som den där gången jag tackade nej till ett säkert jobb för att jag hade en chans, en intervju, på drömjobbet. Jag vill inte vara den fega och försiktiga, vars livs mening är att ”inte göra fel”. Jag fick inte jobbet den där gången, men jag hade tur med Alfred som lagade vår hangar. Efter det kände jag att vi var ett team och att vi kunde lita på varandra.

Och sen vann vi spelet. 🙂

För en annan vinkel på spelomgången, läs Tommys breakdown av kvällen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser
Kategorier:människor, politik, spel Taggar:,

Recenserat: Tales of Monkey Island episod 2 – The Siege of Spinner Cay

2009/08/20 4 kommentarer
Morgan

En ny bekantskap

Känslan att Telltale Games fått till en riktig fullträff med sin serie Tales of Monkey Island etablerades redan med episod 1, Launch of the Screaming Narwhal. I tvåan pekar allt fortfarande i rätt riktning när Guybrush fortsätter söka efter anti-voodoo-havssvampen La Esponja Grande.

Varning! Texten kan innehålla milda spoilers om du inte spelat klart episod 1 ännu!

Jag slås först av den läckra färgskalan och tycker att miljöerna är snäppet vassare än i ettan. Och det är kanske sant för den lilla staden man besöker på en ö, men större delen av spelet utspelar sig ändå i klassisk MI-djungel och på små öars sandiga stränder. Också på klassiskt MI-manér är att man fritt kan åka mellan flera olika öar, något jag saknade lite i förra avsnittet.

Spinner Cay

Spinner Cay

The Siege of Spinner Cay är en något mer koncentrerad historia än ettan på så vis att det innehåller färre sidospår och kändes aningen kortare. Men dialogen innehåller fler äkta LOL-tillfällen och det finns fler karaktärer som känns spännande att interagera med. Att hjälpa LeChuck-som-människa att finna sig tillrätta som äventyrspusslare är till exempel en höjdare.

Det finns ingen anledning att vänta längre, allt tyder på att Tales of Monkey Island blir en riktig pärla och redan nu finns det ju många timmars fniss och pusslande att ta itu med. Om man hellre väntar till slutet av säsongen för att kunna spela allt i sträck, eller inte, är kanske en smakfråga. Men jag vågar påstå att det har sin charm att sluka äventyret omedelbart för att sedan ivrigt invänta nästa episod, så som det ju nånstans är tänkt att avnjutas. Jag gissar att det faktiskt gör sig bättre så.

Tales of Monkey Island episod 2: The Siege of Spinner Cay släpps idag den 20:e och finns till PC & Wii. Finns även på Steam.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Uppdaterat: Läs också Tommys recension här!

Kategorier:spel Taggar:, , , ,

Trials HD – skoj med hoj

Om någon hade sagt till mig för en vecka sen att jag skulle sitta och spela ett motorcykelspel och tycka det var kul hade jag bemött det med viss… skepsis, kan vi säga. Motorsport är inte min grej. Förutom när det är det. Trials HD är ett enkelt koncept imponerande utfört.

Kämpigt motlut

Kämpigt motlut

Man kör motorcykel, rakt fram. Kontrollen är gas, broms och att luta sig framåt eller bakåt för att hålla optimal balans. Kör fortast möjligt med så få fel du kan. Det är industrilokaler, explosioner och en massa yeehaaw! Och det bästa: Live-kompisarnas tider finns där hela tiden för jämförelse – triumf och frustration.

Jag känner äkta körglädje och är impad av fysiken; cykeln förefaller faktiskt ha tyngd och varje hopp är mer eller mindre hisnande, till och med när man bara tittar på. Än så länge har jag roat mig med de vanliga banorna och ”tournaments” där man timas på flera banor i sträck. Det finns dessutom ett antal utmaningar att ta sig an, till exempel att köra med bomber i släptåg och inte explodera. Men det har jag inte testat än. Men 1200 ms-points är det mer än värt. Testa demon nu!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:spel Taggar:, ,

Tales of Monkey Island episod 2 – kommer snart!

Jag har nyss lagt vantarna på Tales of MI episod 2: The Siege of Spinner Cay. Du missade väl inte del 1, Launch of the Screaming Narwhal, som jag recenserade i juli? Det är inte försent att rätta till det i så fall, Telltale säljer spelen här och de finns också på Steam.

Tales of Monkey Island episod 2: The Siege of Spinner Cay

The Siege of Spinner Cay släpps 20 augusti men jag sätter mig och spelar nu och återkommer med rapport så snart NDA:n släpps. 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kategorier:spel Taggar:, , , ,

Brink – postutopi på haven

2009/08/10 1 kommentar

Ibland kommer speltipsen från oväntat håll. För en gångs skull tangerar inlägget verkligen bloggens tänkta tema, vilket från början var att samla länkar, input och tankar som sattes igång efter att jag läste Patri Friedmans sammanfattning av sina politiska idéer. Patri Friedman är barnbarn till den välkända ekonomen Milton Friedman och jag råkade läsa hans beskrivning av hur han gick från att som idealistisk nyliberal bekymra sig över att hitta så bra och sanna principer som möjligt, till att mer pragmatiskt inrikta sig på praktiska lösningar på frågan: Hur lever man fritt? Och meta-system för att generera lagar. Hur som. Patri Friedman är involverad i The Seasteading Institute, som handlar om hur man praktiskt ska gå tillväga för att, på sikt, skapa en fri nation ute på haven med något slags mobila hem. Båtar, plattformar och liknande.

Och! På TSI’s blogg läste jag om Bethesdas nya FPS/RPG Brink, eftersom det påstår sig influerats av deras idéer. I Brink har ett gäng människor flyttat ut på haven för att leva fredligt, isolerat och komplett miljövänligt, ”hållbart”, genom att bygga samhället, The Ark, med en ny slags korall man hittat. Men så smälter polarisarna och massor av människor flyr ut till The Ark, som blir överpopulerat och är på vippen till inbördeskrig. Utopia-gone-wrong och samhälleliga spänningar är teman jag brukar gilla men jag ska erkänna att det framförallt var referensen till Seasteading Institute som gör att jag tänker köpa spelet no matter what, ungefär. 🙂

Från Brink. I bakgrunden, The Ark

Från Brink. I bakgrunden, The Ark

Det som gör spelet lite mer unikt är dock upplösandet av kategorierna single & multiplay. När man spelar kan upp till sju vänner när som helst ansluta till ditt spel och ”avlösa” AI-spelare. Uppdragen genereras beroende på var man är, vad man har i sitt inventory, vilka man har med sig och liknande.

Det låter kul, ser grymt snyggt ut och har förhoppningsvis något intressant att säga om samhällen och människor. Jag är också pepp på att spela mer online, både co-op och mot andra! Edward Stern, Senior game designer på utvecklaren Splash Damage:

Take someone who doesn’t think of themselves as a multiplayer gamer at all. We’re monitoring everything they’re doing solo, and we’ll say, ”Just try this online, try this competitively. We will bribe you with double the XP.” It’s all about reward.

This is almost more carrot than stick all the way through. We want you to play the game the way you want. It’s all about giving the player the choice to do stuff.(…)

The challenge for us is to make something that people who have never thought of themselves as FPS gamers or online gamers or multiplayer gamers can slide into. It’s exactly the same game, whether it’s solo or co-op or competitive.

Det enda som verkar trist är att jag inte sett en enda kvinna på någon av bilderna. Jag vill kunna spela som kvinna i mina spel!

>> Officiella hemsidan.
>> På Gamasutra finns en fyrasidig intervju att läsa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Uppdaterat: Tandemkanot!

2009/07/27 1 kommentar

Tommy & Martin ror kanot i Wii Sports Resort. De blev svettiga. 😀

Uppdaterat: Läs Tommys omdöme om Wii Sports Resort här.

Själv har jag inte testat alla sporter men gillade bågskyttet bäst. Kontrollen känns mest självklar där, och så är jag intresserad av skytte (om än med mest med älgstudsare) annars också. Men det hjälper en inte alltid när man ska skjuta pil i uppåtvindarna över en lavapool…

Kategorier:spel, video Taggar:, ,

Låt The Dig bli första nedladdningen på Steam

2009/07/08 1 kommentar

The Dig är ett fantastiskt fint äventyr från LucasArts, ursprungligen släppt 1995.

I huvudrollen är astonauten Boston Low, talad av Robert Patrick som spelar T-1000 i Terminator 2. Han leder ett litet team i ett uppdrag à la Armageddon för att avstyra en asteroid i bana mot jorden. Asteroiden visar sig vara ett rymdskepp, som tar Low & hans team till den till synes öde planeten Cocytus. Hur tar man sig hem? Och är planeten öde?

Stämningen i dialog, ljud och färgval var fenomenal när det kom och jag hoppas att även en person som inte har spelat det förut kan känna samma sak som jag, som förstås också har ett nostalgins skimmer över det hela som förstärker. Men det är framförallt  det utmärkt avvägda tempot som gör The Dig till en fullträff. Man levereras lagom delar lugnt utforskande, dialog, möten med den ”närvarande frånvaron” av planetens invånare och fullfjädrad aliendramatik. The Dig är ett spännande spel med lugn och värdighet.

Och som alla spel som ligger mig alla varmast om hjärtat kan man utläsa något om mänsklig natur, och om beroende och svek. Om du gillar Mass Effect idag kommer du gilla The Dig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:spel Taggar:, , , ,