Arkiv

Posts Tagged ‘recension’

Gör det du älskar, älska det du gör

Att vara tänd, men inte spänd är vad Lynda Gratton beskriver i sin bok ”Glow – how you can radiate energy, innovation and success”. Hon beskriver tre principer (med ett antal handlingar) för att uppnå den där känslan av meningsfullt och energigivande arbete.

Jag vet precis vad hon pratar om. Människor har flera gånger bokstavligen använt ordet ”lyser” för att beskriva mig när jag pratar om något jag är intresserad av, känner starkt för eller tror på. Och det vet jag ju hur det känns. Hela sista terminen på min utbildning till exempel. Att skriva ett vetenskapligt arbete om ett ämne jag själv valt kändes så meningsfullt, så spännande; jag blev liksom aldrig trött. Jag grävde och grävde i akademiska databaser, jag läste och antecknade och korsrefererade artiklar, jag förfinade enkäten jag tog fram och när jag samlat in materialet kunde jag sitta in på småtimmarna med statistikprogammet SPSS och vrida och vända på mina data. Och det var roligt hela tiden.

Det är också anledningen till att jag älskar att lyssna på människor prata om sina nördigaste intressen, oavsett om jag nånsin hört talas om det tidigare eller inte. Sådant som är viktigt för dem på något vis. De får den där glöden; den blygaste människa vågar höja rösten, får en övertygelse i sina gester. Jag dras till det, den oförställda  entusiasmen, och jag upplever att det är den vanligaste anledningen att andra dras till mig.

Sen jag blev klar med ett projekt på jobbet i januari har jag saknat den där känslan en del. Jag har upplevt flow ibland när jag byggt & debuggat roller, eller sitter fullt koncentrerad på att vira snygga varv av silverpläterad tråd på en pärla till nåt jag bygger. Men det är inte riktigt glow.

Igår sammanstrålade jag och min sambo (och halva Sundbyberg, tror jag) på Bishop’s Arms efter jobbet. Han berättade upphetsat om en ny idé, ett nytt projekt, som inte hade blivit verklighet än men som var i görningen. Jag kände direkt som Gratton beskriver en ”hot spot”. Där fanns en vision – jag kunde se det framför mig; där fanns en inbjudan till framtiden – jag kände instinktivt att det skulle vara roligt att vara med, att bygga upp.

”Glow” innehåller en rad tips om hur man kan förändra sig själv eller sin situation för att uppleva mer ”glow” och för att skapa eller hitta ”hot spots” att verka i. Många av sakerna kommer du säkert känna att du redan vet, som jag gjorde, men jag kände ändå att påminnelsen var viktig. Och själva kärnbudskapet, att ”glow” är något som verkligen är värt att kämpa aktivt för, att ha som mål, är nog så viktigt att acceptera.

I nummer 9 av Personal & Ledarskap recenserar jag ”Glow”. Då pratar jag mer om boken och mindre om mig själv, om man föredrar det. 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser
Kategorier:inspiration, jobb Taggar:, , , , ,

Recenserat: Tales of Monkey Island episod 2 – The Siege of Spinner Cay

2009/08/20 4 kommentarer
Morgan

En ny bekantskap

Känslan att Telltale Games fått till en riktig fullträff med sin serie Tales of Monkey Island etablerades redan med episod 1, Launch of the Screaming Narwhal. I tvåan pekar allt fortfarande i rätt riktning när Guybrush fortsätter söka efter anti-voodoo-havssvampen La Esponja Grande.

Varning! Texten kan innehålla milda spoilers om du inte spelat klart episod 1 ännu!

Jag slås först av den läckra färgskalan och tycker att miljöerna är snäppet vassare än i ettan. Och det är kanske sant för den lilla staden man besöker på en ö, men större delen av spelet utspelar sig ändå i klassisk MI-djungel och på små öars sandiga stränder. Också på klassiskt MI-manér är att man fritt kan åka mellan flera olika öar, något jag saknade lite i förra avsnittet.

Spinner Cay

Spinner Cay

The Siege of Spinner Cay är en något mer koncentrerad historia än ettan på så vis att det innehåller färre sidospår och kändes aningen kortare. Men dialogen innehåller fler äkta LOL-tillfällen och det finns fler karaktärer som känns spännande att interagera med. Att hjälpa LeChuck-som-människa att finna sig tillrätta som äventyrspusslare är till exempel en höjdare.

Det finns ingen anledning att vänta längre, allt tyder på att Tales of Monkey Island blir en riktig pärla och redan nu finns det ju många timmars fniss och pusslande att ta itu med. Om man hellre väntar till slutet av säsongen för att kunna spela allt i sträck, eller inte, är kanske en smakfråga. Men jag vågar påstå att det har sin charm att sluka äventyret omedelbart för att sedan ivrigt invänta nästa episod, så som det ju nånstans är tänkt att avnjutas. Jag gissar att det faktiskt gör sig bättre så.

Tales of Monkey Island episod 2: The Siege of Spinner Cay släpps idag den 20:e och finns till PC & Wii. Finns även på Steam.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Uppdaterat: Läs också Tommys recension här!

Kategorier:spel Taggar:, , , ,

Trials HD – skoj med hoj

Om någon hade sagt till mig för en vecka sen att jag skulle sitta och spela ett motorcykelspel och tycka det var kul hade jag bemött det med viss… skepsis, kan vi säga. Motorsport är inte min grej. Förutom när det är det. Trials HD är ett enkelt koncept imponerande utfört.

Kämpigt motlut

Kämpigt motlut

Man kör motorcykel, rakt fram. Kontrollen är gas, broms och att luta sig framåt eller bakåt för att hålla optimal balans. Kör fortast möjligt med så få fel du kan. Det är industrilokaler, explosioner och en massa yeehaaw! Och det bästa: Live-kompisarnas tider finns där hela tiden för jämförelse – triumf och frustration.

Jag känner äkta körglädje och är impad av fysiken; cykeln förefaller faktiskt ha tyngd och varje hopp är mer eller mindre hisnande, till och med när man bara tittar på. Än så länge har jag roat mig med de vanliga banorna och ”tournaments” där man timas på flera banor i sträck. Det finns dessutom ett antal utmaningar att ta sig an, till exempel att köra med bomber i släptåg och inte explodera. Men det har jag inte testat än. Men 1200 ms-points är det mer än värt. Testa demon nu!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:spel Taggar:, ,

Låt The Dig bli första nedladdningen på Steam

2009/07/08 1 kommentar

The Dig är ett fantastiskt fint äventyr från LucasArts, ursprungligen släppt 1995.

I huvudrollen är astonauten Boston Low, talad av Robert Patrick som spelar T-1000 i Terminator 2. Han leder ett litet team i ett uppdrag à la Armageddon för att avstyra en asteroid i bana mot jorden. Asteroiden visar sig vara ett rymdskepp, som tar Low & hans team till den till synes öde planeten Cocytus. Hur tar man sig hem? Och är planeten öde?

Stämningen i dialog, ljud och färgval var fenomenal när det kom och jag hoppas att även en person som inte har spelat det förut kan känna samma sak som jag, som förstås också har ett nostalgins skimmer över det hela som förstärker. Men det är framförallt  det utmärkt avvägda tempot som gör The Dig till en fullträff. Man levereras lagom delar lugnt utforskande, dialog, möten med den ”närvarande frånvaron” av planetens invånare och fullfjädrad aliendramatik. The Dig är ett spännande spel med lugn och värdighet.

Och som alla spel som ligger mig alla varmast om hjärtat kan man utläsa något om mänsklig natur, och om beroende och svek. Om du gillar Mass Effect idag kommer du gilla The Dig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:spel Taggar:, , , ,

Recenserat: Tales of Monkey Island

2009/07/07 2 kommentarer

Med Tales of Monkey Island återuppstår den saltstänkta äventyrsserien i episodformat. Små episoder gör tröskeln att ta sig för att spela låg, samtidigt som karamellen räcker länge då säsongen inte avslutas förrän i november.

Det börjar spännande och det slutar spännande – som vilken bra tv-serie som helst – och där emellan är det väldigt Monkey Island hela tiden. Guybrush är skeppsbruten på ön Flotsam och måste komma på hur han kan ta sig därifrån och tillbaka till Elaine. Vindarna blåser nämligen alltid in mot land på Flotsam. Dessutom har han dragit på sig ett ganska… pikant problem av odöd karaktär.

Det är klassiskt äventyrande med pirater, djungel, voodoo och många inventorypussel. Miljöerna är vackra och detaljerade, karaktärerna välspelade (med samma röster på Guybrush & Elaine som i Curse of Monkey Island) och historieberättandet är väl hanterat. Det känns stundtals riktigt filmiskt och jag fascineras av hur de lyckas få mig intresserad av ännu en variant på en historia som ju i mångt och mycket är densamma gång på gång. Men lyckas gör de verkligen, jag kan knappt vänta till nästa månad så jag får veta hur det går!

Tales of Monkey Island episod 1: Launch of the Screaming Narwhal släpps idag!

Och LucasArts meddelade igår att Secret of Monkey Island Special edition släpps den 15:e på Steam & XBLA.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:spel Taggar:, ,

iPhone: Sally’s Spa

Senast nedladdat på App Store är Sally’s Spa, ett gulligt time management-spel i spa-miljö. Sally är en riktig business woman som sprider sin spa-kedja över världen. Kunderna kommer in och ska servas på olika stationer i spa:t, och om de får vänta för länge blir de sura och betalar mindre. De ska masseras, manikyreras och bubbelbadas och varje station har sitt eget lilla sätt att skötas. Dessutom ska man flytta kunderna från station till station, och kränga produkter.

Mellan banorna kan man uppgradera sitt väntrum med skönare stolar och tidningar, mysiga doftljus och så vidare. Jag var osäker på hur kul jag skulle tycka att det var eftersom jag nyligen spelade ett annat time mgmt-spel i sushirestaurangmiljö som jag inte gillade så mycket. Men det här är jättekul! Jag pysslar om mina kunder för fullt och tänker noga på uppgraderingar och vilka produkter jag ska fylla mina hyllor med. Allt känns välgjort, det är snyggt och roligt och jag har redan lagt åtskilliga timmar på det. Ett perfekt casualspel!

Kategorier:iPhone, spel Taggar:, ,

Recenserat: Mass Effect Galaxy

Snabbare än jag hade väntat var Mass Effect: Galaxy ute för nerladdning från App Store.

Galaxy är ett litet äventyr som jag spelade igenom på tre sittningar: lite hemma i soffan, lite i väntrummet hos tandläkaren, lite på balkongen. Hela speltiden var nog bara på ungefär en timme.

Protagonisten Jacob Taylor får man inte veta speciellt mycket om, men han är bra på att skjuta saker. Vi får träffa batarianerna igen, som introducerades i DLC:t Bring down the sky (som inte var just mer än ett dyrt sidouppdrag likadant som alla andra sidouppdrag som fanns i Mass Effect). Det finns ett terroristhot mot The Citadel, och Jacob Taylor måste ställa saker till rätta.

Det hela är som en superkomprimerad version av ett vanligt ME-uppdrag där man åker till några planeter för att följa upp ledtrådar och avslöja en komplott. Perspektivet är top down och man styr Taylor genom smått labyrintliknande miljöer genom att tilta iPhonen åt olika håll. När man skjutit alla fiender i ett rum får man gå vidare till nästa, och emellanåt kommer dialogsekvenser där man får följa storyn, som trots att den inte är speciellt avancerad lyckades engagera mig.

Jag tycker det är en spännande grej som BioWare gjort med att släppa ett litet mellanspel på en annan plattform, men jag skulle säga att det i det närmaste är ett krav att man är intresserad av Mass Effect för att spelet ska vara värt att spela. Halva behållningen är att få doppa tårna i ME-universumet igen och utan den känslan som fond tror jag inte man blir så exalterad av den linjära lilla storyn och de snabbt avklarade shootersekvenserna. Men jag som redan var ett fan kände stort förnyad pepp inför 2010. Inte bara för att jag numer har en ”reward” som väntar på mig i ME2…

Se en previewvideo på ME:Galaxy här.

Mass Effect: Galaxy kostar 38 kr på App Store.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kategorier:iPhone, spel Taggar:, ,